Hon återvänder med akrobatik
SKURUP. Det började med att hon fick sin första enhjuling som barn och sedan dess har hon arbetat med cirkusföreställningar runt om i världen. Nu återvänder hon med sin föreställning i Skurup.
Rebecka Nord växte upp i Abbekås och det var i Skurups cirkusskola som hon först fattade tyckte för cirkusföreställningar. Sedan dess har hon medverkat i flera olika föreställningar runt om i världen och driver företaget Circus By Me. Den 10 mars återvänder hon till Skurup med sin föreställning Djeliya.
– Det ska bli väldigt kul att spela föreställningen i Skurup, det var ju där min cirkuskarriär började som 12-åring, säger parakrobaten Rebecka Nord.
Djeliya är en akrobatisk och musikalisk saga som blev till efter research i fyra olika länder.
– Vi reste till Chile, Mali, Belgien och Sverige för att se vad det fanns för olika sagor och därefter försökte vi få ihop en egen saga. Vår saga handlar om en flicka som bor i en by, där det plötsligt händer något hemskt som gör att alla förvandlas till zombier.
I sagan följer därefter typiska inslag som att ge sig ut på äventyr, överkomma hinder för att därefter återvända och ställa allt tillrätta.
Föreställningen har spelats runt om i världen i cirka ett år och efter en paus börjar nu den riktiga turnén i Sverige.
– Jag fick barn så vi fick ta en paus, berättar Rebecka Nord, som är nybliven mamma.
Men trots att hon nu är mamma till en dotter på 11 månader reser hon fortfarande mycket, även om hon försöker att ha Ystad som bas.
– Jag är så van vid att resa och har bland annat bott i både Frankrike, Belgien och Tyskland. Tidigare reste jag hela tiden och hade inte ens en fast bostad, men nu försöker jag att ha en fast punkt i Ystad mellan turnéerna.
När vi når Rebecka Nord är hon i Grekland och förbereder sig inför föreställningen i Skurup.
– Min dotter är ofta med på turné. I bland är pappa med och ibland får hon vara med mormor och moster i stället. Utan dem hade det inte gått.
Nu väntar flera spelningar i Sverige. Tanken är även att föreställningen ska spelas på exempelvis flyktingboenden.
– Det är en saga utan tal och kan därmed spelas för alla nationaliteter. Vi mimar och visar vad som händer med våra kroppar, berättar Rebecka Nord.