Jag känner en sådan tacksamhet över livet just nu. Kan det vara sensommarsolen som lyser på mig genom fönstret? Kan det vara lyxen att få börja varje morgon med yoga ute på bryggan? Med vågor runt mig och himmel över mig? Kan det vara kräftskivan med lekar hos mormor och morfar igår? Det faktum att jag spenderar tid med min familj på riktigt nu? Möjlighet att få promenera längs med stranden, äta vegetarisk ekologisk mat, få massage, få tid att reflektera över livet och framtiden? Inser hur viktigt det här med semester faktiskt är, och det är hög tid att jag inser det nu, för på måndag drar det igång med repetitionsperioder i Bryssel, så det står härliga till…