Efter premiären.

Nu är jag tillbaka i Ystad efter två och en halv intensiva veckor i Uddevalla. Här i Skåne skiner solen och jag känner våren komma, med våren kommer också en liten bebis till världen och jag börjar längta efter att träffa den. Samtidigt är jag rörd över att vår föreställning Djeliya äntligen är född. Vilket spännande år!

Allt gick bra i Uddevalla, tack vare fantastiskt stöd från Regionteater Väst och stark arbetsmotivation från artisterna. Jag var ju också där för att organisera arbetet, barnvaktsavlösningen fungerade bra och min pojkvän lagade generöst lunch till hela gruppen varenda dag. Sömmerskan gjorde ett superfint jobb med de gula hängselbyxorna. 

Vi hade turen att få spela för en provpublik med 8 -9 åringar på teatern och sedan ha vår premiärspelning på Äsperödsskolan inför 6 - 7 åringar. Att spela inför barnen var otroligt givande och fick mig att tro än mer på föreställningen vi skapat. De sa åhhh, ahhh, wooow, titta! Och så skrattade de. Vilket fint minne!

När vi får möjlighet så kommer vi givetvis att jobba mer på föreställningen, slänga in lite mer dynamisk akrobatik och förbättra slutsången, men jag är väldigt nöjd och ser fram emot att sälja den. Djeliya kommer i första hand att säljas i Region Väst, Skåne, Belgien och Chile. ;)

Livet är vackert just nu. När alla kvitton är räknade, bokföring och deklaration gjorda, då är det dags för nästa "projekt"; mitt första barn! Det är otroligt. Hur lycklig får man vara?

Foto: Akademi Sinclair, Uddevalla

17 mar 2015